2/22/2015

take me into the night.

bruna ögon hörde av sig och kanske önskar jag ändå att han låg tyst här bredvid och bara höll om mig. också mannen från gatan har hört av sig, liksom stalkern, mannen med de fina glasögonen och en kompis som vill öla. orkar inte någonting utan ligger bara här och ser min serie. kokar en och annan kopp te och försöker att bara a n d a s och i n t e tänka så himla mycket.

och helgen? i fredags var jag barnvakt åt världens bästa brorsdotter. alltså herre vad jag älskar den tjejen. vi somnade i varandras armar klockan halv nio och när broder + sambo kom vid halv tolv var jag tvungen att rusa för att möta upp melissa som var på snabbvisit. hon åkte hem igår efter ett kort dygn och även om jag är glad att ha en bästis i oslo önskar jag så att hon alltid kunde vara här. hon är är så klok och fin och rolig. passade på utgång och i stället kom en nygammal vän hit för att sova. efter frukost med honom mötte jag mette för en tvåtimmars-promenad genom att ganska folktomt malmö. över lag en konstig helg men efter så mycket kontakt från alla känns det ändå inte så himla ensamt. är bara så himla trött och saknar alla mina bästisar.

2/20/2015

live fast die young bad girls do it right.

drömmar kan verkligen hjälpa en. jag älskar mina drömmar o drömmer ofta mellan 2-4 per natt som jag kommer ihåg. nattens var fin och nu är precis allt lite bättre. hähä. dessutom kommer melissa in på perrongen snart. alltså!

2/19/2015

take me some place where there's music and there's laughter

ja, man lär sig hela tiden. exempel som jag nu lärt mig var att mitt hjärta är alldeles för skört för att träffa honom. fylld av sorg och tio steg tillbaka. pendlar mellan att vara arg och ledsen och förstående. glädjen jag byggt upp är försvunnen men jag vet att den kommer igen. kanske bland det viktigaste jag vet. lärdom jag redan lärt mig men struntade i: ringde fin vän som kom och drack 3,5:or med mig tills vi gick till metro. där träffade jag janne & co och struntade jag i lärdom nummer tre: shots. glömde också bort lärdom nummer fyra: fulla snygga män med bruna ögon är inget att ha.

2/10/2015

here i stand.

efter en intensiv jobbhelg följd av en intensiv måndag på jobb har jag ledig dag, och besök hela veckan lång. först med bästisbesök från dalarna och när hon åker kommer delar av min familj och bor här över helgen tillsammans med min äldsta systerson. herre vad jag är tacksam över alla fina människor som vill umgås med mig och jag med dem. det slutar aldrig. tacktacktack.

och hon från dalarna då? hur kan man vara så lika men ändå så olika? när vi möttes på stan igår sprang hon mot mig och hon sken och jag skrattade och hon fick knappt luft då hon var så exalterad. hon, nästan tio år äldre med några grånade hårstrån och knallorange halsduk och rosa byxor och jag med tråkig utväxt och tvåfärgade glasögon och skor som låter klippeti-klapp. hon ska bo här i flera dagar och hon känns som min lilla pärla och juvel som kommer och förgyller livet och ger mig insikter och lär mig allt det bästa som finns, inte minst som sjuksköterska. vi slutar aldrig prata.

och just det. dejten med mannen från gatan var fin. väldigt fin och jag vet faktiskt inte hur jag ska förhålla mig till det här. hjärtat är ömt, så himla ömt och skört och bara jag skriver detta händer något i mig. jag är inte redo för något och ändå är jag redo för hela världen. jag är så himla stark i allt förutom när det handlar om att dra axlarna tillbaka och öppna mitt hjärta. camel pose i yogan gör fortfarande ont och jag försöker att inte låta rädslan styra utan ta kontroll. acceptera och let go.


2/05/2015

the silver lining.

annars då? annars verkar jag mest utstråla öppenhet eller vad det var för fint ord som någon annan fyllde i åt mig. eftersom jag utbjuden på dejt av okända män som sett mig på gatan eller på en restaurang eller liknande går det verkligen inte någon nöd på mig. det är bara det att jag vill inte ha dem.  det finns inte en enda man jag vill snusa i nacken eller bli kysst av så.. jag låter bli. och låter mig förföras av mina dagdrömmar eller planerandet av min karriär. det är rätt fint det också.
och just det, jag har börjat se en ny serie. precis vad jag  behövde.
än så länge har jag sett oz, californication, six feet under, sex and the city,  entourage, trailer park boys, breaking bad, vänner, lost och ser nu som sagt på weeds. har du något tips där utöver (ja, det måste vara en serie som rullat färdigt. inget orange is the new black eller liknande) så tipsa vetja!

2/04/2015

oh father at the door, you don´t smile anymore.

och med en enda bild tränger tårar jag inte längre gråter fram. jag vet att jag har det bra. att jag inte vill byta ut något. jag v i l l vara singel. jag är nyfiken på allt det ovissa min framtid har för mig. jag vet att jag får panik av att en enda människa någonsin skulle komma nära det lilla revir som jag har. det lilla revir som jag försöker så tydligt markera för mig själv, det revir där jag måste bygga upp mig själv och bli ett nytt och starkare jag. jag vet att jag är på väg. men med en enda bild är det som att något från det döda väckts till liv och helt ärligt vet jag inte hur jag ska hantera det. jag har världens finaste vänner och familj och varje dag skattar jag mig lycklig över att ha det så bra i närheten av dem.  jag har också världens bästa jobb och den finaste lägenheten. men jag har inte honom. och jag vill inte ha honom heller, han är inte vad jag vill ha. det är bara det att det är så konstigt att förhålla sig till. han är min bästa vän. eller var? vet inte ens längre hur jag ska prata om honom. orkar inte prata mer om honom.
en enda oväntad bild i facebooks flöde fuckar upp precis allt jag byggt upp och skyddat mig från (ja, vi blockar varandra). i dagarna är det tio år sedan jag lärde känna honom, och det betyder mer än en tredjedel av mitt liv.




12/21/2014

vi kan göra om det någon gång.

alltså helgen. så jävla fint. jag har fortfarande fjärilar i magen över allt roligt som hänt från fredag eftermiddag till söndag kväll. så roligt det är att lära känna nya människor. så lyxigt det är att sedan kunna ligga i sängen hela dagen och återhämta sig. jag älskar älskar älskar malmö.

12/15/2014

you can´t buy me love.

i sann break up-anda har jag i dag spenderat ohyggligt mycket pengar på mig själv. det borde svindla till att kunna spendera lika mycket pengar på en dag som det för några år sedan spenderades på en hel månad men just därför är väl allt som det ska antar jag. jag tjänar bra och jag lever gott och jag har det bra. jag har så fina vänner och fin familj att varje dag får jag nypa mig i armen för att förstå att de är mina!

dagens bästa köp (förutom nya favoritkoftorna, mössan, ponchon, sminket eller tågbiljetterna hem i jul) är LÄTT den här. hej vuxen!


12/11/2014

with a little help from my friends.

det har snart gått en vecka sen förra helgen. timmar som blir till dagar som blir till veckor av töcken.
i alla fall, i lördags blev allt äntligen klart, på riktigt. jag behöver inte längre flänga mellan två städer av anledningen "måste" utan kan nu bara göra det för att det är roligt. helgen var fantastiskt fin och alla dessa gamla och nya vänner i ens liv? helt tagen. helt tagen att ken styrde nästan hela flytten och bar både säng och soffa själv uppför flera trappor medan jag lämnade tillbaka flyttbilen. ken som sedan snällt hängde med till moriskan och satt i entrén och pratade med okända människor så jag kunde få dansa av mig lite med lollo. ken som sedan lånade ut sina gigantiska skor till lollo och gick barfota (!) hem till mig (med ett stopp på sara för halloumi-rullar förstås). den natten skrattade vi tre så mycket åt att jag fastnade i en klänning de propsade på att jag skulle ta på mig, att jag hade ont i magen i flera dagar efteråt.

dagen efter var det dags för något som jag längtat efter i flera år. att äntligen få spendera tid med lina och sofia. som jag älskar de där två. som jag högaktar och har svårt att ta till mig att jag får ingå i en så klok krets av kvinnor. (för den som undrar är detta de två bästa kollegorna jag någonsin haft, och det var via sofia som jag fick jobb på onkologen - så ja, ja ska få jobba ihop med henne igen. lyckan!). de sov över och trots åldrar på 43, 38 och 28 kändes allt som när man 9 år gammal och aldrig slutade prata trots att man för länge sedan krupit till sängs.
lina sov sen över en natt till och vi pratade pratade pratade till och med när vi borstade tänderna och föll ihop av skratt pga. vi aldrig kan vara tysta. denna gång kommer det inte ta flera år tills vi ses utan hon kommer och bor här några dagar i januari!

och de nya vännerna då: de som man möter via skjutsgruppen och pratar med en i timmar i en hyrbil och det visar sig att man har gemensamma vänner från kalmar och att han har en lika fin replokal som gamla repan i ystad. som bjuder en på te mitt i natten och man borde åka hem men vill inte för att det är så roligt med nya vänner. eller de nya vännerna som man möter på en pingisklubb och som skrattar ikapp med en och skriker "sara" när man råkar ha armen i vägen framför en skärm (såklart) som om man känt varandra i flera år. som sedan följer med en att delar en flaska vin trots att klockan är sent på natten och som sedan rusar i väg på morgonen för att de sovit så länge. de är minst lika fina och allt jag kan säga som slutkläm på detta inlägg är bara… malmö! älskade älskade malmö vad du redan skänkt mig glädje och lycka.


11/27/2014

pralinen 30

jamen då har jag suttit några timmar på ett tåg igen och befinner mig härmed i södern. här är jag för att fira en riktigt fin pingla som fyller 30 idag! min första ystadbästis. hon som bjudit på en miljon koppar te. hon som jag ringt när jag var så ledsen att jag gick i bitar och hon kom klappade på mig och strök mitt hår. hon som har barn som somnar tryggt bredvid min sida på kvällen. hon som har kloka åsikter och ett hjärta av guld. hon som är virrigare än jag men ändå en jävel på att styra upp. hon som är fantastiskt fin, min lilla pralin. <3456789


11/23/2014

in med nytt.

två ganska intensiva veckor har gått till ända. jag har mycket att le åt. kan knappt förstå att jag har så mycket fantastiska människor runt mig som vill hänga i gäng med mig och som gjort det med besked. två veckor som faktiskt känts som längre tid än de två veckorna som jag var i norge sist.
i två månaders tid nu har jag nu dessutom tillfälligt blivit med två lägenheter, en i göteborg och en i malmö. vad jag äger grejer! ändå har jag en gång i mitt liv sålt allt jag ägde och hade för att flytta till en segelbåt. ändå rensade jag duktigt när jag flyttade från ystad till göteborg. idag har jag hittills sorterat ut kanske sexton par skor (+ en miljon tråkiga papper). desto mer saker jag slänger fysiskt, desto lättare blir själen. desto lättare känns det att välkomna nytt. in med nytt flow. sätta saker i rörelse. älskar sånt skit. av allt fint som hänt, alla härliga resor till oslo, köpenhamn och lund är nog det oväntade besöket av nya grannen det som fortfarande får mig att fnissa mest.


kläderna jag har haft på mig mest sista veckorna pga. bott i min väska (här i cecilias lägenhet i september ex:)

11/21/2014

you can call me al.


är sjuk i göteborg. mamma tror att jag har kräkis medan jag själv hoppas på att det "bara" är matförgiftning. önskar att jag inte lämnat malmö eftersom där finns det wi-fi och tv. men! mitt i allt detta det är så synd om mig-tänk stötte jag på den här videon, och jag blev så glad att jag började gråta!

11/19/2014

svart kaffe.

sedan jag lämnade dig har jag bara druckit mitt kaffe svart.

beauty is poisoning us.

igår var jag i köpenhamn igen. tog cecilia till lille havefrue och gick sedan inom kastellet innan vi landade på gråbödratorget för en god smörrebrödslunch. kornelia mötte upp oss och vi drack en öl på en fransk bistro innan vi tog oss till en spansk tapasrestaurang där jag av misstag lämnade dricks i öre och inte kronor, haha. drinkar dracks på ruby i närvaro av viktiga affärsmän klädda i kostym. själv hade jag en outfit som hade mer likhet med dregens rock-look. cecilia var nöjd och jag tror kanske att hon nu förstår att hon måste bo i skåne så att vi kan åka till köpenhamn så ofta vi bara vill eller ekonomin tillåter. 

för övrigt: allting känns som att det är på låtsas. det enda jag längtar efter att fly in i böcker. livet nu känns som ett enda stort tålamod, något alla som känner mig vet att jag inte har. jag vet att det är just nu därför jag är i den här situationen och det spelar ingen roll hur många "det här klarar du"-rationella tankar mina vänner öser över mig, för jag hatar att inte kunna känna den genuina glädje som vanligen bor i mig. jag zonar ut i konversationer och känner att jag är en dålig lyssnare och dålig vän. vill helst bara vara stilla. eller cykla. ska kanske cykla till ribban och vara stilla. ska bara hämta min vinterjacka i göteborg först.